Mickan

Ligger och tittar på Vera och hela kroppen fylls av kärlek. Tänk att man kan älska nån så mycket... man blir så glad och lycklig. Tycker att det är svårt att beskriva med ord hur det känns och hur det är. Men det är underbart.
I natt har det typ bara varit ammning som gällt, så nu är man ordentligt trött, men passade på att sova på förmiddagen samtidigt som Vera sov..
Alla som känner mig vet att jag kan få en speciell känsla, där jag inte vet hur jag ska bete mig. Typ som ett känslosvall, jag vet ej om jag ska skratta, gråta, äta, dricka, springa, hoppa.. ja ni förstår, som ett lyckorus..
Fick det ganska många gånger under min graviditet, nu får jag samma känslosvall nu när jag ammar... måste vara hormonerna som spökar, haha.. Att amma sitt barn är en sån fantastisk känsla, man ger mat, kärlek, närhet och ömhet till sitt barn.. helt uderbart... även om det nu börjar göra så in i bomben ont i bröstvårtorna.. men det är bara att stå ut... det går nog över om nån vecka, det sa i allafall barnmorskan som ringde i morse. Hon ringde för att kolla att allt var ok, och allt har gått bra här.

Stefan, Emma och Måns var här på ett kort besök igår kväll, för att se vårt lilla underverk. Det var trevligt, fast vi (jag och vera) låg mest och ammade..
Vi ska nog ut på en promenad idag, det ska bli mys...
I kväll kommer Peters föräldrar förbi för att titta på våra älskling, och så kommer våra hundar hem, får se hur de reagerar, det ska bli spännande..

Nu är det nog dags för mat...